|
Ser ni bildsymboliken? (Det mörka regnmolnet över huvudet alltså om ni missade det) ;) |
Drunknar i vardagsmåsten som tvätt- och diskberg, hämta-lämna-dagis, panikjobb, sjukdomsracet utan like och en förlamande trötthet som liksom självklar följeslagare. Läser andra bloggar och får en livskris eftersom man inte orkar leva upp till det där perfekta, perfekta, perfekta som alltid visas upp. Jag är inte alls där just nu...
Tränar mig på att leva i nuet och att inte alltid ligga minst 20 minuter eller veckor, månader och år "före". Det går trögt, men jag försöker åtminstone... Kameran är borta. Gör mig galen. Pedanten i mig vill skylla allt som går mig emot på röran som man aldrig hinner städa i kapp. Alla högar med viktiga papper som aldrig får en pärm, allt skit som döljs bakom skåp och i lådor. Allt som är ofärdigt (läs renovering och tillhörande milslånga att-göra-listor) och halvklart... Ge mig ett avslut, en punkt att stryka. Önskar mig en assistent, en vecka med militärisk disciplin och robot-mode på för att rensa i röran. Röran som på ytan kanske inte syns för andra vid en första anblick. Men som känns för mig. Och jag bara undrar. När fan skulle jag hinna typ; tvätta fönster?! Vem gör sånt? Jag önskar mig sinnesfrid nog att kunna tvätta fönster samtidigt som jag är så där härligt "mindful"...
|
Bra sak: Lyckat kalas för Olle-Bror som fyllde fem! |
Jaja... Saker jag velat göra som blivit bra iallafall; barnens rum som är "nytt och fint". Olle-Brors 5-års kalas. Jobbet vi gjort för E:s "familjeföretag". Och thats about it... Fy farao vilket neggo jag är. Kanske blir det bättre, kanske inte? Förra veckan var vi i fjällen med mamma och pappa. 1000-tack ma & pa! Det var i alla fall också en bra grej! Men nu behöver jag v-å-r-e-n. Och vänner. Jag måste ta mig i kragen och vända trenden nu! Bli lite glad nångång. Orka mer. Eller acceptera att man inte orkar allt? Sänka kraven? (=Aldrig)! Kanske bloggar jag under tiden? Kanske inte... *
Hej så länge, alla ni tappra som tittar in ibland! :-)
* Bli inte förvånade nu om det istället blir någon slags ketchupeffekt här... Kanske är det bara lite gnäll som behövs för att sätta fart på blogglusten igen? Hoppas faktiskt på det!