 |
.. |
Idag dog E:s mormor. Anna. Hon blev 101 år. Vi bor i hennes fd. lägenhet. Hon var så fin och hade sån humor. Jag har aldrig varken förr eller senare träffat en mer finurlig dam. Hon älskade gult. Hon älskade solen, hon var alltid så brun... 101 år är en lång tid att leva, kanske alldeles alldeles för lång. Men ändå. Det här med livet och döden är så svårt... Igår satt jag utanför dörren till barnens rum och grät medan jag tjuvlyssnade på E som pratade med Olle-Bror, han pratar mycket om döden nu och är ofta ledsen. Jag kunde inte trösta alls, men E gjorde det så bra...
9 kommentarer:
Vilket fint inlägg. Tänk att bli så gammal och att vara så älskad och saknad. Ta hand om varandra i helgen! Kram Elina
Jag kan rekommendera att åka dit med barnen så blir nog döden mindre läskig. Hon ser så fin ut, Tilly kammade henne.
I am sorry for your loss, you still have all the lovely memories you had with her.
Wish you and your family all the best.
Vilket fint inlägg, jag fick tårar i ögonen. Kram till er
Vilket fint inlägg, jag fick tårar i ögonen. Kram till er
Och här sitter jag med med tårar i ögonen också.. Beklagar sorgen, hoppas hon kommer till ett gult härligt ställe <3
Ett varmt, sorligt, kärleksfullt inlägg. Tack för att vi fick ta del av dina fina ord.
Underbart inlägg, jag blir helt rörd.
RIP Anna!
Linda
Så fint skrivet. Tänk vilken profil hon varit i Östhammar....när jag var i Östhammar och David var nyfödd (2001) fick jag njuta av att botanisera och handla bland de fina gamla barnplaggen som fanns kvar. Det var så fina vita bodies minns jag. Tänk att hon då fortfarande jobbade då. Ett långt liv.
Skicka en kommentar