onsdag 13 maj 2009
Tandlös med kattkompis
Nu är den första visdomstanden ute. Det gick bra, jag tror min värsta tandläkarskräck har gått över dessutom, det funkar faktiskt bra om man tänker "lugn och fin" 1000 gånger och kramar väldigt hårt om sköterskans tumme... Hemma hos mamma och pappa, där jag sover inatt har jag liten kompis, Bosse, som tröstar mig såhär lite efteråt ändå. (Men då blir jag lite allergisk istället, förstås)..
Jag skulle vilja ha en hund. Det har jag velat ha sen jag lärde mig skriva och skrev låga brev till mamma och pappa om hur bra det skulle bli med en "hund i hemmet". Det tror jag fortfarande. Då kan hunden ligga under bordet när jag sitter och jobbar, så man har nån att kramas och prata med! Och vila fötterna på.. ;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar